Start

Lagar och regler

Lagarna gäller alla skolformer som lyder under skollagen.  

Bakgrunden till lagstiftningen är att flera myndigheter och organisationer, som exempelvis BRIS, uppmärksammade att kränkningar i skolan var ett stort problem.

Det finns också internationella löften som Sverige givit, och som delvis uppfylls genom den här lagstiftningen. Ett sådant löfte är att Sverige ska leva upp till kraven i barnkonventionen. En annan anledning var att det tidigare drivits flera skadeståndsprocesser som misslyckats - alltså att barn och elever vänt sig till en domstol för att få rätt mot skolans ägare.

Det är Barn- och elevombudet som tillsammans med Skolinspektionen övervakar reglerna om kränkande behandling i skollagen (6 kapitlet) och Diskrimineringsombudsmannen som övervakar diskrimineringslagen.

Skollagen

Enligt 6 kapitlet i skollagen så ska den som äger skolan, om det är en kommunal skola så är det kommunen, se till att varje verksamhet (till exempel varje förskola eller skola):

  • Målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av barn och elever.
  • Gör allt de kan för att förebygga och förhindra att barn och elever utsätts för kränkande behandling.
  • Varje år gör en plan mot kränkande behandling. Den ska till exempel innehålla en översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Dessutom ska barn och elever engageras i arbetet med att ta fram planen. Läs mer om plan mot kränkande behandling och diskriminering.
  • Lever upp till den så kallade handlingsplikten. Den innebär att så snart skolan får kännedom om att ett barn eller en elev känner sig utsatt så måste de agera och ta reda på vad som hänt. De måste också göra allt de kan för att det inte ska hända igen.

I skollagens 6 kapitel finns också ett förbud för vuxna i skolan att kränka ett barn eller en elev – till exempel säga elaka saker, hota eller använda våld.

Lärarna har också en skyldighet att skapa en trygg miljö i skolan. Det kan ibland innebära att de måste använda sig av vissa disciplinära åtgärder, till exempel visa ut en elev från resten av en lektion. Även om det kan upplevas kränkande behöver det inte vara det i lagens mening.  

Läs mer om skollagen på Riksdagens webbplats (extern länk, nytt fönster)

Diskrimineringslagen

Enligt diskrimineringslagen ska den som äger skolan se till att varje verksamhet (till exempel förskola eller skola):

  • Arbetar målmedvetet för att aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder. Det innebär att skolorna ska göra allt för att ingen ska bli diskriminerad eller trakasserad.
  • Gör allt de kan för att förebygga och förhindra att något barn eller någon elev utsätts för trakasserier som har samband med någon av ovanstående diskrimineringsgrunder  (länk till DO).
  • Varje år upprättar en plan mot kränkande behandling och diskriminering  som innehåller en översikt över det som behövs göras för att främja lika rättigheter och möjligheter för barn och elever, dels förebygga och förhindra trakasserier.

Det är förbjudet att diskriminera ett barn eller en elev på grund av någon av diskrimineringsgrunderna.

Om du har blivit utsatt för kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier och berättat det för någon vuxen på skolan, måste de göra allt för att ta reda på vad som hänt och förhindra att det händer igen. Om skolan inte gör det kan den som äger skolan i yttersta fall bli skyldig att betala skadestånd. Skadeståndet ska vara en kompensation till dig som utsatts, men ska också göra så att skolorna arbetar mer aktivt förebyggande mot kränkande behandling. Det är BEO och Diskrimineringsombudsmannen (DO) som driver skadeståndsärendena. När det är DO som driver ärendet kallas skadeståndet för diskrimineringsersättning.