Start

BEO: Förbud mot barnaga – inte självklart i alla länder

Några av länderna som var här har en lag mot aga i skolan, några har det inte. Gemensamt för länderna var att de vill stärka internationella ansträngningar att införa förbud mot aga i skolan och hemmet och att de vill veta mer om hur Sverige arbetar med frågorna. Vi tycker att detta är ett oerhört viktigt ämne och berättade hur lagstiftningen i Sverige ser ut och hur den har utvecklats historiskt. Vi delade också med oss av hur den svenska skolans värdegrund ser ut, hur man anmäler kränkningar och vilka påföljder det kan få. Besöket var ett initiativ från Svenska institutet i samarbete med Rädda barnen, The Global Initiative to End All Coporal Punishment och relevanta svenska ambassader.

I Sverige blev det förbjudet att fysiskt bestraffa barn i skolan år 1958 och ungefär 20 år senare blev det förbjudet även i hemmet. Förbudet trädde ikraft som en följd av stora debatter i samhället och på politisk nivå. Lagstiftningen visade sig ha stor effekt både på antalet bestraffningar och attityden mot barnaga. Under 60-talet blev fler än 90 procent av alla förskolebarn utsatta för bestraffningar av olika slag, men idag har siffran sjunkit drastiskt. Nu är den endast några få procent visar Allmänna Barnhusets skrift ”Våld mot barn 2006-2007 – en nationell kartläggning”.

När Astrid Lindgren år 1978 tog emot the tyska litteraturpriset “German Book Trade Peace Prize” för sin enastående litteratur höll hon ett minnesvärt tacktal där hon sade "Above all, I believe that there should never be any violence." Det var ett ganska kontroversiellt uttalande då, men en självklarhet för många idag. Attityden mot barnaga har förändrats drastiskt de senaste 50 åren. På 60-talet var över hälften av Sveriges befolkning positiva till aga av förskolebarn och under början av 00-talet hade siffran minskat med över 80 procent.

Jag tycker att Sverige har en stark och tydlig lagstiftning mot kränkningar och våld. Nästa steg i att stärka barns rättigheter i Sverige är enligt min mening att barnkonventionen blir svensk lag. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020. Det skulle i praktiken innebära att många vuxna måste förhålla sig till barnkonventionen på ett annat sätt än idag. Det ställer större krav på beslutsfattare som avgör ärenden som rör barn och innebär att de måste beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen.

Läs gärna om the Global Initiative to End all Corporal punishment här: www.endcorporalpunishment.org

På Barnombudsmannens webbsida finns information om barnkonventionen och hur den kan genomföras inom myndigheter, kommuner och landsting/regioner: https://www.barnombudsmannen.se/barnratt-i-praktiken/

Läs fler blogginlägg av Caroline Dyrefors Grufman här