Hem

Nolltolerans mot kränkningar

Alla elever har rätt att vistas i en skolmiljö som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det innebär att när personalen i skolan ser eller får reda på att kränkningar förekommer, måste de få kränkningarna att upphöra.

I skollagen finns också ett absolut förbud för skolpersonal att kränka elever.

Vem bär ansvaret?

Huvudmannen har ansvaret för arbetet med att förebygga och stoppa kränkningar. Huvudmannen kan vara en kommun eller ett fristående skolföretag.

Enligt skollagen ansvarar huvudmannen bland annat för att varje skola:

  • Målmedvetet arbetar mot kränkande behandling av elever genom att förebygga och förhindra att elever utsätts för kränkningar.
  • Varje år gör en plan mot kränkande behandling.
  • Lever upp till anmälningsskyldigheten, som innebär att skolpersonal som får veta att en elev anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller kränkande behandling är skyldig att skyndsamt informera rektorn om det. Rektorn är i sin tur skyldig att föra informationen vidare till huvudmannen.
  • Utreder uppgifter om kränkande behandling för att ta reda på vad som hänt samt eventuella bakomliggande orsaker till kränkningarna.
  • Vidtar åtgärder för att varaktigt få kränkningar att upphöra samt följer upp vidtagna åtgärder för att se om de fått önskad effekt. Om kränkningarna inte upphör ska åtgärderna ses över och trappas upp.

Vad är kränkande behandling?

I skollagen definieras kränkande behandling som ”ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns eller en elevs värdighet”. Det kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningar kan även vara utfrysning eller hot. Det kan också vara kränkande behandling om någon skriver nedsättande kommentarer eller lägger ut bilder och filmklipp med nedvärderande innehåll på sociala medier.

Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Om en elev blir utsatt för kränkande behandling vid upprepade tillfällen brukar det kallas för mobbning. Bedömningen om något utgör kränkande behandling görs utifrån omständigheterna i varje enskilt fall.