Vad ska skolan och huvudmannen göra?

I skollagens 6 kapitel finns bestämmelser om skolan och huvudmannens skyldigheter. Alla skolverksamheter som lyder under skollagen är skyldiga att jobba för att motverka kränkande behandling i samband med verksamheten.

Alla barn och elever har rätt att få hjälp av skolan om de upplever sig utsatta för kränkande behandling.

Det är huvudmannen, det vill säga den som är huvudansvarig för skolverksamheten, som enligt skollagen är ytterst ansvarig för detta. För kommunala skolor är huvudmannen den kommun som skolan ligger i. För fristående skolor är huvudmannen istället som utgångspunkt det bolag eller den stiftelse eller liknande som driver skolan.

Här kan du ta del av skollagen

Nya ändringar i skollagen

Det har gjorts ändringar i skollagens bestämmelser om åtgärder mot kränkande behandling som gäller från och med den 1 augusti 2026. Den här sidan är uppdaterad i enlighet med de ändrade reglerna.

Aktivt motverka kränkande behandling

All personal är skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling och se till att sådan behandling hanteras. Det innebär bland annat att personalen ska vara uppmärksam på signaler som indikerar att en elev är ensam eller utsatt och uppmärksamma om det finns konflikter bland eleverna som kan behöva hanteras. Vidare ska personalen ta ställning till vilka åtgärder som behöver vidtas när ett barn eller en elev har ansett sig utsatt för kränkande behandling samt vidta dessa åtgärder, som till exempel kan vara att hantera ett pågående bråk eller samtala med en elev. 

Informera och anmäla uppgifter om kränkande behandling 

Personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att informera rektorn om detta. Rektorn är i sin tur skyldig att anmäla detta till huvudmannen. 
 
Personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av någon i personalen är alltid skyldig att informera rektorn om detta. Rektorn är även då skyldig att anmäla uppgifterna till huvudmannen. 

Vad menas med allvarlig eller upprepad kränkande behandling?

Allvarlig kränkande behandling kan till exempel vara att ett barn eller en elev uppges ha blivit utsatt av flera barn eller elever, att en kränkning riktats mot ett barn eller en elev som är betydligt yngre än den eller de som påstås kränka eller att den som anser sig utsatt har särskilt svårt att skydda sig, till exempel till följd av en funktionsnedsättning. Det kan även handla om att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt för en behandling som kan misstänkas utgöra ett brott. Undantag kan dock göras för enstaka bagatellartad brottslighet, till exempel enstaka knuffar som inte orsakat någon skada. 

Med upprepad kränkande behandling avses att ett barn eller en elev anser sig blivit utsatt vid flera tillfällen. 

Utreda uppgifter om kränkande behandling

Vid kännedom om att ett barn eller en elev har ansett sig ha blivit utsatt för allvarlig eller upprepad kränkande behandling ska omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna utredas. En utredning ska även göras vid kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling av någon i personalen. Utredningen ska göras skyndsamt. Utredningens omfattning och tillvägagångssätt behöver anpassas efter omständigheterna i det enskilda fallet. 

För att skyndsamt kunna hantera uppgifter om kränkande behandling är det viktigt att huvudmannen har tydliga och lättillgängliga kontaktvägar och en välfungerande klagomålshantering som både elever, vårdnadshavare och personal känner till.

Vidta skäliga åtgärder för att förhindra kränkande behandling

Om utredningen konstaterar kränkande behandling ska skäliga åtgärder vidtas i syfte att få kränkningarna att upphöra. I vissa enklare fall kan ett kombinerat utredande och åtgärdande samtal med de inblandade barnen eller eleverna vara tillräckligt. I andra fall kan mer omfattande åtgärder behövas. För att kontrollera att kränkningarna inte upprepas måste åtgärderna följas upp och utvärderas, för att avgöra om ytterligare eller andra insatser behöver genomföras.

Årlig plan mot kränkande behandling

De som är ansvariga för skolan ska arbeta förebyggande för att motverka kränkningar. Alla verksamheter som lyder under skollagen måste varje år upprätta en plan mot kränkande behandling. Tanken är att planen ska förebygga och förhindra kränkningar. Planen ska anpassas till läget som råder på förskolan eller skolan. Det är huvudmannens ansvar att det finns en plan.

Vad ska planen innehålla?

• En översikt över de åtgärder som behövs för att förebygga och förhindra kränkande behandling av barn och elever.
• En redogörelse för vilka av dessa åtgärder som avses att påbörjas eller genomföras under det kommande året.
• En redogörelse för hur föregående års planerade åtgärder har genomförts.

Förbud mot repressalier

Ett barn eller en elev får inte utsättas för repressalier eller bestraffningar för att hen medverkat i en utredning om kränkande behandling. Detsamma gäller om barnet eller eleven anmält eller påtalat att någon handlat i strid med bestämmelserna om åtgärder mot kränkande behandling.