Barn- och elevombudet - 20 år mot kränkningar i skolan

För 20 år sedan inrättades Barn- och elevombudet (BEO) av regeringen och skyddet mot kränkande behandling i skolan stärktes. För snart ett år sedan tillsattes Ulrika Lindén som Barn- och elevombud, en jurist med ett stort engagemang för barns rätt att vistas i en skolmiljö som är fri från kränkningar.

Förskolan och skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. BEO:s uppdrag är att ta tillvara barns och elevers rättigheter genom att pröva om huvudmän följer skollagens bestämmelser om kränkande behandling. 

– Vi ser i våra ärenden att elever blir utsatta för kränkningar av andra elever i form av exempelvis slag, knuffar, sparkar, fula ord och utfrysning men också en ökning av kränkningar via nätet i bland annat klass- eller gruppchattar, berättar Ulrika. 

När det gäller kränkande behandling av personal mot en elev handlar det ofta om olika fysiska ingripanden vid ordningsstörningar. I de fallen bedömer BEO om ingripandet har varit befogat och om det har varit proportionerligt. Det kan handla om exempelvis fasthållningar för att få ut en ordningsstörande elev från en pågående lektion. Det händer också att personal säger nedsättande kommentarer till elever. 

– Det är viktigt att huvudmännen ser till att all personal på skolan får kunskap om vad som utgör kränkande behandling, vilka krav som ställs vid kännedom om kränkande behandling samt att personal vet hur långt tillsynsansvaret sträcker sig och hur de får agera i akuta situationer. Vi lyfter också ofta vikten av att ha ett bra förebyggande arbete där eleverna involveras, fortsätter Ulrika.

BEO har identifierat de tre viktigaste punkterna för att kunna sätta in rätt åtgärder vid kränkande behandling: 

• Ett starkt förebyggande arbete, där trygghet, studiero och stöd ses som en helhet. Brister i ett av dessa områden påverkar även de andra.
• Samsyn och tydliga rutiner för hur kränkningar ska hanteras. När rutinerna är enkla och förankrade och systemen lättillgängliga blir arbetet mer likvärdigt och eleverna får det skydd de har rätt till. Det är viktigt att de vuxna på skolan skyndsamt agerar.
• Alltid lyssna på eleverna och ta dem på allvar. De är experter på sin egen vardag.

Att anmälningar om kränkande behandling sköts på ett likvärdigt sätt är viktigt också för att huvudmannen ska kunna göra en grundlig utredning för att få en samlad bild och därmed kunna sätta in nödvändiga resurser. 

20 år med Barn- och elevombudet

Klicka på bilden för att se hela tidslinjen

Film: Kränkande behandling i skolan under 2025

Barn- och elevombudet Ulrika Lindén berättar i den här filmen om vad vilka slags uppgifter som lämnats in om kränkande behandling i svensk skola under 2025. Hon berättar om var det funnits brister hos huvudmännen och vanlig kränkande behandling under året och hur skolorna kan arbeta för att minska kränkningar i skolan.