Frågor och svar

Svar

BEO och Skolinspektionen är objektiva i sin granskning av om huvudmannen har uppfyllt sina skyldigheter enligt skollagen.

När BEO utreder uppgifter om kränkande behandling samlar vi in information från både uppgiftslämnaren och huvudman. Vi gör då en bedömning av om vi anser att det är visat att den aktuella eleven har blivit utsatt för kränkande behandling i skollagens mening och om vi anser att huvudmannen har uppfyllt sina skyldigheter enligt skollagen. Vi har inte möjlighet att ge eller lämna förhandsbesked i en specifik situation eller ärende.

Svar

Nej, det ingår i lärarens arbete att tillrättavisa elever som stör ordningen. Vi utreder endast fall där läraren kan ha gått över gränsen för vad som är befogat i situationen. Utgångspunkten är elevens utsaga, men vi utreder alltid sakligt och objektivt om en kränkning enligt skollagen kan styrkas. Vi företräder varken elev/vårdnadshavare eller huvudman när vi gör utredningar i kränkningsärenden.

Svar

Nej, det ingår i arbetet för dem som arbetar i skolan att tillrättavisa elever som stör ordningen. För att en elev ska få rätt till skadestånd måste det först fastslås att en kränkning enligt skollagen har skett.

Detta gör BEO genom en objektiv bedömning av händelserna som orsakat klagomålet. Om BEO kommer fram till att en kränkning har skett kan huvudmannen i vissa fall åläggas att betala ut ett skadestånd.

Svar

Det är alltid kommunen eller ägaren till den fristående skolan, det vill säga huvudmannen, som blir skyldig att betala ut eventuella skadestånd. I skollagen finns ett uttryckligt förbud för alla som arbetar på en förskola eller skola att utsätta barn eller elever för kränkande behandling och det är skolhuvudmannens ansvar att säkerställa att så inte sker.

BEO:s beslut avseende kränkande behandling riktar sig till den som driver skolan och aldrig mot en enskild lärare.

Svar

Det är bara arbetsgivaren, det vill säga den som driver skolan, som kan säga upp en lärare. Om en lärare bedöms ha brustit grovt i sin yrkesutövning kan hen blir anmäld till Lärarnas ansvarsnämnd (LAN). LAN kan sedan besluta att dra in lärarens legitimation, men läraren kan fortfarande vara anställd om huvudmannen bestämmer så.

Svar

Nej. Man skulle snarare kunna beskriva det som att vi kräver att den som ansvarar för skolan (kommunen eller en enskild huvudman) ska ge lärarna förutsättningar och möjlighet att bedriva sin undervisning i enlighet med de lagar och förordningar som finns för verksamheten.

BEO och Skolinspektionen arbetar utifrån riksdagens lagstiftning och regeringens instruktion. Ibland innebär de lagar vi har att tillämpa att svåra avvägningar måste göras, särskilt vad gäller kränkande behandling. Å ena sidan har en lärare både rätt och skyldighet att ingripa enligt tillsynsplikten. Å andra sidan får inte någon elev bli kränkt. I Sverige har vi skolplikt och det råder nolltolerans mot kränkningar.

Svar

En lärare har inte bara en rättighet utan även en skyldighet att upprätthålla ordningen i klassrummet. Att trygga andra elevers situation vid ett upptrappat bråk är en del av lärares tillsynsplikt, och innebär det att fysiskt avlägsna en elev så har hen den rättigheten. Men det finns en gräns: Om inte ingripandet står i proportion till syftet eller situationen. Då kan agerandet bedömas som kränkande behandling.

Svar

I en pressad situation kan en lärare agera olämpligt, det vill säga agera utöver de befogenheter läraren har enligt lagstiftning och praxis. Det kan leda till att en elev kränks. Ifall sådana uppgifter lämnas till BEO och Skolinspektionen kan det leda till två olika prövningar: Den ena handlar om ifall lärarens agerande visar att hen är olämplig som lärare. Det är Lärarnas Ansvarsnämnd (LAN) som sedan tar ställning till om det finns skäl att utdela en varning eller dra in legitimationen för läraren.

Den andra prövningen tar sikte på skolhuvudmannens ansvar att motverka kränkande behandling enligt skollagen. Här tar vi ställning till om personalen har gått utöver sin tillsynsplikt och om eleven blivit kränkt på grund av personalens agerande. Det rör sig alltså om olika prövningar som utgår från olika lagstiftningar.

Svar

Det är självklart inte bra om hot om anmälningar mot lärare används som redskap i en bristande dialog mellan upprörda föräldrar eller elever och skolan. Lärare behöver stöd från kommunen eller den fristående skolan för att främja ett gott samspel med föräldrar och elever, i alla situationer, även när det blir konfliktfyllt. Dessutom bör frågor där det kan finnas problem alltid hanteras så nära eleven som möjligt.

Vi hänvisar därför den som kontaktar oss att alltid först prata med sin egen skola och om det inte hjälper vända sig till sin kommun eller till den som äger den fristående skolan.

Svar

Den här frågan är inte en uppgift för BEO eller Skolinspektionen. Hot och våld är ett arbetsmiljöproblem som ska anmälas till Arbetsmiljöverket och kan i förlängningen även bli ett polisärende.