Frågor och svar

Svar

Definitionen av kränkande behandling är enligt 6 kap 3 § skollagen ett uppträdande som utan att vara diskriminering kränker ett barns/elevs värdighet. Det kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller slag och sparkar. Kränkningarna kan även bestå av utfrysning eller hot. Det kan också vara kränkande behandling om någon skickar elaka mail eller kommentarer på internet eller via sms.

Kränkningar kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Om det sker upprepat brukar det även kallas mobbning. Bedömningen görs utifrån omständigheterna i varje enskilt fall. Ofta kan det vara uppenbart att exempelvis en spark eller ett slag är kränkande behandling. Ibland är det dock svårare att bedöma, till exempel om det rör sig om utfrysning.

Om du blir kallad ”jävla svartskalle”, ”bög” eller ”hora” kan du vara utsatt för diskriminering eller trakasserier.

Diskriminering betyder att du blivit orättvist behandlad på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Trakasserad enligt diskrimineringslagen har du blivit om någon eller några kränkt dig på grund av någon av diskrimineringsgrunderna: kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.

Svar

Alla skolor ska ta fram en en plan mot kränkande behandling, för att förebygga och förhindra kränkningar. Planen ska uppdateras varje år. Det ska finnas en plan för varje verksamhet och den ska anpassas till läget som råder där. 

Svar

Det finns ingen absolut rätt för dig att kräva att mobbaren ska byta skola. Men det finns en möjlighet för skolan att som en sista åtgärd flytta en elev, med hänsyn till övriga elevers trygghet.

Svar

Det är nolltolerans mot kränkningar i skolan. Det betyder att alla barn och elever har rätt att vara i en skola som är fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det innebär att när personalen i skolan ser eller får reda på att kränkningar förekommer, måste de få det att upphöra.

Svar

Lagstiftningen ställer samma krav på nolltolerans mot kränkningar, i såväl kommunal som fristående skola.

Svar

Ja, det går bra.

Svar

Föräldrars tillsynsansvar regleras i 6 kapitlet föräldrabalken. Barnets vårdnadshavare ansvarar för att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter.

I syfte att förhindra att barnet orsakar skada för sig själv eller någon annan, ska vårdnadshavaren också svara för att barnet står under uppsikt eller att andra lämpliga åtgärder vidtas.

Tillsynsansvaret för barn och elever övergår från vårdnadshavaren till huvudmannen under den tid då ett barn befinner sig i skolan och skolbarnsomsorg. Det är alltså huvudmannens uppgift att se till barnen under den tid de befinner sig i verksamheten samt ha rutiner för detta.

Tillsynsansvaret innebär att personalen ska förebygga och ingripa för barnets bästa. Tillsynsansvaret ändras precis som för vårdnadshavarna, ut efter barnets ålder, mognad och övriga omständigheter.

Svar

Enligt svensk lag finns det ingen skyldighet för skolan att göra en polisanmälan. Däremot kan skolan inom ramen för sina egna ordningsregler bestämma att en polisanmälan ska göras vid till exempel misshandel.

Svar

Om ditt barn upplever sig kränkt och skolan inte har lyckats få stopp på det, så ska du i första hand vända dig till huvudmannen och rektorn för ditt barns skola. Vår erfarenhet är att barnet då får snabbast hjälp.

Det är sedan du som avgör om du vill gå vidare med att skicka in uppgifter till oss.

Om vi bedömer att uppgifterna ska utredas, kommer utredningen därefter att visa om skolan har uppfyllt lagens krav.

Svar

Ta kontakt med rektorn för ditt barns skola och prata om saken.

Skolan har en skyldighet att utreda och vidtaga åtgärder mot kränkande behandling. Utredningen får sedan visa vad som har skett och vilka eventuella åtgärder som måste vidtas.