Till huvudinnehåll

Frågor och svar

Hittar du inte svar på din fråga? Kontakta oss.

Se alla kategorier

Mobbning och kränkningar

Svar

Enligt skollagen är kränkande behandling ett beteende som kränker ett barns, eller en elevs, värdighet. Det kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden, utfrysning, hot eller slag och sparkar. Det kan också vara kränkande behandling om någon skickar elaka mail eller kommentarer på internet eller via sms.

En kränkning kan vara något som bara händer en gång. Om det upprepas och sker gång på gång brukar det även kallas mobbning.

Om du blir kallad "jävla svartskalle", "bög" eller "hora", kan du vara utsatt för diskriminering eller trakasserier. Det är diskriminering om någon kränker dig på grund av ditt kön, din sexuella läggning eller könsöverskridande identitet. Det är också diskriminering om någon kränker dig för din ålder, etniska tillhörighet, religion eller för att du har ett funktionshinder.

Svar

Nej, man måste inte vara vän med alla. Men skolan har ett ansvar att se till att ingen känner sig utanför. Om någon ändå känner sig utanför kan man på skolan arbeta med att ändra klassindelningen, ändra på schemat och prata om hur man är en bra kompis.

Det krävs också att personalen finns med på raster och ofta deltar i elevernas aktiviteter. Ett bra samarbete med föräldrarna är också viktigt.

Svar

Det är skolans ansvar att förhindra kränkande behandling. Du ska i första hand kontakta lärare och rektor. Får du inte tillräckligt med hjälp av dem, kan du vända dig till skolchefen i kommunen eller ägaren av friskolan.

Svar

Om någon som arbetar på skolan får reda på att en elev känner sig kränkt, ska de göra en anmälan till rektorn. Rektorn är skyldig att anmäla det vidare till huvudmannen, som då måste göra en utredning. Det spelar ingen roll om det hänt i korridoren, på skolgården eller på internet. Om utredningen visar att det handlar om en kränkning, ska skolan ta itu med situationen för att stoppa kränkningar i framtiden.

Ingen personal på skolan får välja om de ska anmäla eller inte. Om en elev berättar att den känner sig kränkt för någon vuxen på skolan, ska det anmälas. Du kan alltså kräva att skolan gör en anmälan, utreder vad som hänt och gör något åt situationen.

Svar

Skollagens 6 kapitel gäller även för förskolan och hos dagbarnvårdare. Men med små barn är det svårt att säkerställa om det handlar om kränkande behandling. Det behöver till exempel inte vara mobbning om ett litet barn biter andra barn, även om det sker vid upprepade tillfällen. Det kan istället handla om bristande tillsyn från förskolan eller dagbarnvårdaren. Huvudmannen, alltså den som ansvarar för skolan, har dock en skyldighet att vid kännedom om att barn känner sig utsatt för kränkande behandling vidta en utredning.

Svar

Om du blir kränkt i skolan ska du, eller dina föräldrar, prata med din lärare, rektor eller någon annan vuxen på skolan.

Skolan måste ta dig på allvar om du känner dig illa behandlad, och de är skyldiga att hjälpa dig.

Får du ändå inte hjälp, kan du vända dig till den som är ansvarig för skolan. Det kan vara en skolchef i en kommun eller ägaren till fristående skola.

Vår erfarenhet är att den som är utsatt då får snabbast hjälp.

Det är därefter du som avgör om du vill gå vidare med att skicka in uppgifter till oss.

Välj en kategori

BEO:s arbete

Här finns några vanliga frågor och svar om BEO:s arbete.

Kränkningar och lärare

Här finns vanliga frågor och svar om kränkande behandling och lärarens roll.

Nätkränkningar

Här hittar du några vanliga frågor och svar om skolans ansvar för kränkningar på nätet.

Hittade du vad du letade efter?

Kontakta oss så hjälper vi till att svara på dina frågor.

Kontakta oss